Dag 8: äntligen mål!

Niederdorf-Sexten 33 km 1270 hm

Det var en kylig morgon. Niederdorf ligger 1145möh och solen hade inte börjat värma än. Men väderprognosen lovade en fin dag. Till och med Hårde Wolfgang lät riktigt positiv i starten och utlovade en fin dag som alla borde klara. Stämningen innan start var på topp, mycket hojtande och kramande.

Etappen började snällt på asfalt och grusvägen och endast lätt stigning. Johan och jag kunde tugga på bra i vårt eget tempo. Självklart stramade det och gjorde ont i diverse muskelfästen, men inget oroväckande. Generellt sett så har de flesta av våra initiala skador blivit bättre under veckan. Kroppen har anpassat sig. Det var dock skönt att veta att det här var den sista etappen.

Efter ca 15km och 250hm började stigningen mot dagens enda topp vid Dreizinnenhutte. Innan dess hade vi kunnat småjogga, men nu väntade 1000hm stigning, så det var bara att börja gå. Samtidigt kom solen fram och började värma.

När vi nästan nått toppen stod den glade engelsmannen och hejade glatt. Han hade tydligen sprungit dit från målet som låg 11km och 1100hm därifrån... Så nu återstod alltså bara lite drygt en mil av loppet, och dessutom nedför!

Det var dock en ganska tuff mil för oss. Uppför är tungt för flåset, men nedför gör mycket mer ont i knän och muskelfästen. Var dessutom rejält stenigt och eländigt till största del.

Tillslut så kom målet äntligen inom synhåll och vi kunde ta de sista stegen över mållinjen. Vi fick medaljer och gratulationer. De eftertraktade finisher tröjorna ska vi dock inte få förrän på kvällens avslutningsfest.

Idag gick vi i mål på plats 22, totalt så slutade vi på plats 24 av 51 fullföljande mixlag (någonstans mellan 20-30 lag har brutit i mixklassen).

Nu ska vi ta det lugnt och återhämta oss. Förhoppningsvis orkar vi dock skriva ihop varsin sammanfattning av veckans intryck under de kommande dagarna.

//Elin